.

jag sålde min gamla kamera åt Melissa idag! känns bra, men samtidigt lite sorgligt.

(och såklart även andra intresserade!)
lördagen den 22 november kl 10-14 är det er "sista chans" att komma och prova blåsa glas till min (kära) skola, det är nämligen öppet hus då.

(det är klart att ni alltid är välkomna precis när som helst!) nu har jag meddelat i god tid i alla fall

ikväll såg jag filmen ps i love you. guuud så jag bölade! den var helt underbart fin! jag har tidigare läst boken, med samma namn, men var då inte alls lipig eller speciellt imponerad. tacka vet jag filmen. se den!!

jag var just en sväng till kalmar och köpte Basses bussbiljett. på bussen hem satte sig en tant bredvid mig. inget konstigt med det. förutom att det fanns hur många helt lediga säten som helst. varför satte hon sig bredvid mig då?

jag bakar kanelbullar. det känns himla gulligt!

inatt blir det september. det betyder att det är ungefär 11 dagar tills jag blir sambo. på riktigt alltså!

med lite tur kanske jhenny&johan kommer och tar sig en titt på favoritbilfan också. hoppashoppas!


puss och hej!

varför i hela helvetet var bilen tvungen att gå sönder när Basse inte är i närheten och kan laga? och varför just passligt till de dagar då jag verkligen skulle behövt den? och så det största frågetecknet: vad är det som är fel med den?! skit, man borde ha gått bilmek!

det regnar här i nybro och jag är uttåkad

jo, det är sant, jag lever nog! dock utan blogginspiration, kanske borde skrota den? bloggen alltså.

sommaren är snart slut. jag har slitit(eh haha) på nabben sen jag kom hem från nybro, i lördags var min sista dag(och då regnade det förstås). nabben som sommarjobb var.. helt okej. eller ja, gillar man att ligga(bokstavligen) låst på en och samma plats hela dagarna och dessutom få lön och en snygg solbränna, då ska man definitivt söka det jobbet nästa sommar. jag kan meddela att det blir jävligt tråkigt i längden. slutsats: jag ska nog inte jobba på nabben nästa år.
i övrigt har jag inte gjort så mycket annat än jobbat, ätit och sovit den här sommaren. det lider jag över.
i fredags firade jag och basse 5 år (i sträck) som par! vi åkte över till stockholm och planerade att ta en mysig lugn dag och bara strosa omkring alternativt fara till grönan. istället shoppade vi bort hela dagen! fan fan för det.

nu färgar jag håret. det ska sköljas ur just nu ser jag. jag skriver väl passligt till jul eller så. lev väl!

Om ungefär 17 timmar rullar Basse in på stationen i Kalmar. Lycka!

Idag och igår och i förrgår har jag sandpapprat mina köksstolar, och nu när Basse kommer så ska vi måla dem och bordet förstås. Inte en dag för tidigt, om jag får säga det själv! Det kommer att bli så jäkla fint när det är klart!
Dessutom har jag solat, det syns till och med!

Sitter och ser på Populärmusik från Vittula. Äh.. Jag tycker den är skitkonstig. Har både försökt se den och läsa boken förut, utan framgång dock. Vet inte om jag ska skippa det här försöket också, sorri Vittula, men att sitta instängd i en kamin i hur många år som helst funkar inte. Ähu. I och för sig finns det inget annat att se på och boken jag läser har inte kommit igång. Jag ska nog ge Vittula en chans vid närmare eftertanke.
Haha, vilket svammel det blev!

Godkväll!

Caroline åkte i morse. Och nu efter att hon varit här i 4½ dagar så känns det jättejättetomt här igen. Tråkigt att inte ha någon att prata med. Men på lördag dag kommer Basse (äntligen!) och då är det slut på den här ensamma tillvaron för alltid. Vi åker hem till Åland tillsammans nästa torsdag (12.6) och sen blir vi sambos i höst! Åh, jag får ett fånigt litet leende på läpparna när jag tänker på det! ♥
Men ja, som sagt, det är slutspurten nu! Det är bra! Jag är ledig onsdag, torsdag och fredag och sen kommer ju Basse på lördag och så ska vi städa i skolan på måndag och tisdag och på onsdag ska vi bara dit och käka landgång (haha!) och få våra betyg (?) och sen är det sluuut! Jag tycker att det känns som att det just var 20 augusti 2007 och jag satt på båten och grät över att jag måste åka, men det här året har ju gått så jävla snabbt! Nu är det bara ett kvar!!
Basse tog ju förresten examen 30 maj! Och jag var inte där.. Jag känner mig lite rutten för det, men det är inget jag kan göra nåt åt nu. Jag saknar honom så sjuuuukt mycket!

Förresten! Jag simmade för första gången i år den 1 juni! Det var skönt!

Likheter

"Det var så mulet ute att ekarna i parken såg ut som en enda grå fläck. Det var kallt, på det genomträngande sättet, när man först inte fryser men börjar huttra efter ett tag och kan inte lugna ner kroppen förrän en lång stund senare. Jag gick ändå ut.
Var jag ensam? Ensamhet inträder då man saknar någon. Jag saknade ingen. Jag kände ingen. Naturligtvis kände jag inte ingen; alla känner någon, om så bara städerskan eller brevbäraren. Jag brukade bara inte umgås med andra. Jag kunde inte föreställa mig någon som jag skulle tycka om att umgås med. Jag hade försökt. Jag hade druckit eftermiddagskaffe på lördagar med människor som pratade om sina familjer och sina medarbetare och sina grannar. Jag hade åkt till Florens med en grupp kulturintresserade akademiker och ställt mig i en halvcirkel runt Michelangelos skulpturer. Det hade inte med de andra att göra. Det var jag. Jag blev uttråkad alltför snabbt.
Inte heller promenader i parken tillhörde mina favoritsysselsättningar, därför blev jag förvånad över att finna mig själv vid den torrlagda fontänen i parken en trist novembereftermiddag, tittande på de ruttnande bladen på bassängens botten. Jag såg en man passera förbi på andra sidan fontänen, lätt framåtböjd, så som jag brukar gå, med ansiktet dolt bakom den uppfällda rockkragen. Han gick mot norr, där stationen ligger. Jag tänkte att jag också skulle kunna ta mig dit, för att köpa utländska tidningar.
För en utomstående måste det ha sett ut som om jag förföljde mannen. Så måste också han ha uppfattat det. I slutet av parken vände han sig plötsligt om, handen halvt höjd, som om han hotade att slå till mig. Jag stannade förskräckt, eftersom jag vid det laget helt hade slutat tänka på honom. Vi tittade på varandra ett bra tag. Sedan skrattade vi högt.
Mannen var inte bara lik mig. Han såg precis ut som jag.

Det var inte så lätt som jag kunnat tro att känna igen sig själv. Men det är logiskt eftersom man nästan aldrig ser sig själv utom framför spegeln, när man letar efter orenheter i huden eller efter grå hårstrån. Jag koncentrerar mig enbart på detaljer. Jag känner en inre motvilja mot att medge att jag verkligen ser ut som jag gör. Samma sak händer när jag hör min röst inspelad på band. Jag känner inte igen mig. Därför var det dubblet så märkligt att för det första överhuvudtaget träffa mannen, och för det andra att med en gång förstå att han såg ut som jag. Man kan ju inte tro att någon ser ut som en själv. Jag hade sett dubbelgångare förr och de var alltid olika. De hade alltid lite längre haka eller en annorlunda ögonvinkling, eller något tafatt eller tillgjort över sig. Men inte denne man. Han såg bara ut som jag.

Självklart gick vi vidare tillsammans. Han hette Ernst. Det visade sig snabbt att han var ett år och några månader äldre än jag. Han var lite tyngre och pratade med dialekt söderifrån. Naturligtvis sökte vi efter fler likheter. Vi hade ingenting gemensamt.

Man kan träffa vem som helst och alltid hitta någonting man har gemensamt. Det är mänskligt att söka efter likheter. Därför var det oförklarligt att vi, ju längre vi talade med varandra, verkligen inte hittade något som helst samband mellan oss, utom det faktum att vi var på samma ställe, pratade om samma sak och hade helt identiska ansikten. Det var inte så att jag inbillade mig det, eller att jag förtvivlat letade efter någon som liknade mig. Det var en slump. En slump som innebar en otrolig, nästan overklig och bara i fiktionen förekommande möjlighet, nämligen den till ett byte."

Och så vidare.
Det här är en del ur en av mina favoritböcker. Läs den!

Gissa om jag är avundsjuk på min kära syster som imorgon åker till Helsingfors och pappa medan jag sitter kvar i Nybro!

Jag läser på musikprovet som jag har imorgon. Den här gången känns det som att jag har bättre grej på det än då vi skulle haft det på riktigt (ja alltså, jag gick hem då). Det är fortfarande nästan bara en massa namn och årtal för mig och jag är fortfarande inte så intresserad men det känns i alla fall bättre iom att jag redan började läsa lite i söndags, vilket är mycket ovanligt för min del.

Idag hade vi friluftsdag och mina klasskamrater (eller kamrater?!) TAPPADE MIG I MARKEN när dom skulle lyfta mig genom ett hål. Tack för det.

ÅÅH! Nu är jag verkligen less! Min dator hängde sig just och slängde bort all naturkunskapfakta jag slitit med. Fanfan!

___________________________________________________________________________________

Hah! Ingen skada skedd, jag hittade naturkunskapsfilen! Min dator är nog inte så dum trots allt!

Jag undrar om jag ska måsta cykla ner till Willys och inhandla lite material till mitt uttråkade läge: godiiis

Idag har jag köpt mattor till balkongen, nu är den mysig!

Jag sov just två timmar, bara sådär! Skumt. Och nu blev det ingen träning idag heller, i och för sig så har min mage inte riktigt återhämtat sig så det var ändå ingen idé med det.

Nu ser jag på Rasmus på luffen och pratar med Basse. Han är guld!

Jag har magkatarr, så jag åkte hem från skolan med 08.50-bussen (vi började 07.30). Till på köpet höll jag på att missa bussen, fick springa som en tok hälften av vägen från skolan. Idag fick ingen bra start alls!

Idag är Carolines sista dag på folkis, de har väl avslutningen som allra bäst just nu. Tänk vad fort ett år går ändå! Idag ska jag köpa biljetter åt henne så att hon kan komma hit och hälsa på den 29onde.

Hej!

♥
Hur kan man vara så otroligt jävla kär i samma person i så många år? Jag är lycklig! På vår 5-årsdag ska vi tatuera oss, jag skulle kunna ha en mammut!

 nu har jag (precis som alla andra) fixat en klocka till mig blogg. den är fin. och så har jag äntligen fått bort den fula 'sök i bloggen'-funktionen.

jag är tillbaka i Nybro. igen. tråkigt. bra är dock att det där var det sista lovet före sommarlovet, nu är det bara fem veckor kvar av den här helvetiska ensamheten! och Caroline kommer kanske hit efter att hon har slutat (16.5) och sen kommer Basse och hämtar hem mig. jag längtar.

imorgon har jag nationellt prov i matte A. det går nog fint.

Jag håller på och packar, jag hatar att packa! Jag packar alltid för mycket och tror ändå att jag ska glömma nåt viktigt, hur dumt som helst iom jag är tvungen att släpa ner allt till stationen till 05.55-bussen (tyck synd om mig nu då).
Imorgon kommer jag alltså hem, jag längtar!