Okej, nu vet jag inte om jag ska skratta, gråta eller bli rädd för mig själv.
Jag sitter och funderar på att förlänga håret. På riktigt.
..
I morse när jag vaknade gick jag ut i badrummet och klippte mitt hår, fast jag inte ville. (Jag fattar inte hur det kan bli så otroligt risigt på så kort tid!) Nu är det såklart kortare än det var före och jag vill inte ha kort hååår! Jag tvivlar dock på att jag någonsin kommer att kunna odla ut det så att det blir långt i.o.m att mitt hår alltid risar till sig så att jag är tvungen att klippa det när det börjar bli ungefär till axlarna. Dessutom har jag inget tålamod och vill alltid göra nåt med det, t.ex. som i morse, oftast saker som jag gör på impuls och som efter närmare eftertanke inte är så genialiska.
Därför har jag alltså kommit på snilleblixten med förlängning. Och nu är jag av helt förklarliga skäl rädd för mig själv.
Kommentarer
Postat av: Kattis
Min käre kompanjon, det har jag också funderat över. Skonsammast för håret är förlängning med keratin. Då limmar man fast håret, och det håller upp till ett halvår, men det är sjukt dyrt och det gör man hos frisör. Clip-On sliter ganska mycket på håret, det är ju som att ha spännen i håret hela tiden. Men det är relativt billigt, man kan göra det själv och det håller så längre man vårdar håret. Man ska alltid köpa äkta hår, för med syntethår strasslar det mer, man kan inte tvätta det eller platta/locka det om man så skulle vilja. sen är det fittigt svårt att kamma också. Så nu vet du, det finns ju massa olika alternativ, som inflätning, "tejpning", osv osv.
Trackback
