.

Nu är jag där igen: Jag är less på allt, blir irriterad på alla, tycker att jag aldrig varit fulare och längtar hem. Kan man hitta en sämre kombination?

Jag skrev inte om min helg i helgen, så här kommer nu allt:
Helgen började relativt bra. I fredags efter skolan var jag in till Kalmar och köpte bussbiljetter åt Basse och köpte lite julklappar. Kvällen tillbringade jag antagligen framför tv:n/datorn för jag minns inte vad jag gjorde.
Lördagen började konstigt iom att jag klippte håret. Det blev dock ändå en ganska bra dag, jag kände mig effektiv och städade och tvättade och bytte lakan och målade min spegelram. På kvällen såg jag en film som Ann rekommenderade, Eternal sunshine of the spotless mind, och den var jävligt bra!
Söndagen började dåligt, jag vaknade vid nio och satte mig i princip direkt vid datorn, där jag blev sittande till klockan två, då jag vaknade upp ur mitt zombie-tillstånd och insåg att jag borde klä på mig och gå ut eller göra vad fan som helst. Sagt och gjort, jag klädde på mig och cyklade till ÖoB där jag tänkte att jag skulle kunna införskaffa en vanlig enkel pappersstjärna att ha i fönstret, men NEJ! det hade de ju såklart inte. Därefter förflyttade jag mig till stan där jag tänkte ta ut lite pengar, handla lite mat och sen fara hem. Det gick inte bra alls; jag hade -50kr på kontot och Melissa hoppade på mig på Willys och det slutade med att hon bjöd mig på fika på Coop (haha, helt klart underskattat fika-ställe!) och vi strosade omkring på stan och tittade på den mindre lyckade julmarknaden fram till klockan sju då vi for hem till henne och tänkte välja en film och gå upp till mig och laga käk och se filmen. Tyvärr fastnade vi på vägen och blev kvar hos henne och det slutade med att jag gick hem till mig och slöhängde i soffan själv.

Och dessutom började jag ju fundera på hårförlängning också. Bää. Jag tror att jag ska..

Nu sitter jag i skolan och borde börja ta mig för något, jag är omotiverad som fan.
Less.
less
less
less
less på allt. Jag vill hem till mamma och få en kram nu. Jag tycker att jag varit här tillräckligt länge nu och jag har faktiskt stått ut och nu borde jag förtjänat att få fara hem.

Förlåt för mitt gnäll och hejdå.