.

Idag tvättade och städade Basse och jag bilen, den blev jätteren. Sånt gör en glad.
Inatt sover jag ensam.
Imorgon börjar min praktik på Färghuset.
I övermorgon fyller jag nitton.
På onsdag fyller Kattis nitton.

Klart slut.

(Sori Julia, men utmaningen tar nog ett längre tag att skrapa ihop. Jag är helt tom på info om mig själv just nu. Bättring ska ske!)

I alla fall: jag är hemma på Åland. Hemresan gick bra. Jag hade hur mycket packning som helst, men jag fick hjälp ner till Nybro station och sen hämtade Ann och Rasmus mig i Stockholm. Vi åkte till Adam och Anns crib för att sova. De bor verkligen i ett mysigt gammalt hus!, men jag fattade inte placeringen av den; en äldre villa mitt i ett industriområde? Jag skulle aldrig hitta dit själv!
I varje fall så var det lite tråkigt att jag inte stannade längre än över natten, eller jag vet inte, det kanske är tråkigast att jag inte själv bor i Norrtälje, jag kände mig hemma där på nåt sätt trots min korta visit.
På torsdagen (allahjärtansdag alltså) tog jag första båten hem. Och FYFAN vad det blåste! 19 m/s! Det var asigt, så jag tog för säkerhets skull min tillflykt till en toalett där jag efter mycket illamående somnade mot toalettstolen, när jag vaknade hade det slutat gunga och vi var nästan framme.

Så nu då?: Nä, inget spännande har hänt, som jag kan minnas i alla fall. Om fem dagar fyller jag nitton (hjälp). Och om fyra dagar börjar min praktik på Färghuset. Jag gillar inte riktigt praktik, men man får väl hoppas på att det blir okej.
Just ja: idag började jag fundera på eventuella sommarjobbsplatser. Det ogillar jag också. Jag tycker inte om att prata gott om mig själv på det där säljande välj-mig-sättet.

Nä nu ska jag gå och göra nåt viktigare. Typ läsa Harry Potter eller nåt.. eh.

Ja, det gör jag. Åh varför åker man inte och hälsar på sina bästa vänner oftare? Det är så jävla korkat! Och varför åker inte dom och hälsar på mig oftare! Mäh!

Till alla er som anser sig vän med mig/ vill bli vän med mig:
Jag har: bred bäddsoffa, 5 matplatser (ifall man vill äta vid köksbordet), tv, trådlöst bredband, ingen vidare matlagnings talang men i alla fall god vilja, balkong, tvättmaskin och är ganska trevlig. Masa er hit!



---

Igår var jag med skolan till möbelmässan i Älvsjö. Det skulle ha kunnat vara helt prima ifall vi inte var tvungna att göra massor med uppgifter medans vi var där. Det förstörde våra ynka tre timmar där vi bara kunde ha strosat omkring och bli inspirerade av allt fint som fanns där, för mässan var veeeerkligen inte liten!!

Idag är jag slapp, har inte klätt på mig ännu och har inga planer på att göra det heller.
Heippa!

Jag tror att Alexander i min klass igår nämnde Tord och mysig i samma mening. Jag måste säga att jag blev mycket fundersam över det. Speciellt när det var precis efter att jag hade hat-objekts-förklarat honom.
Hm.

Jag vill bara skrika åt er:
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!

Basse kom till mig i fredags!
Det blåste och båtarna gick inte in i hamnen och han bara väntade och väntade hela natten på terminalen på att någon båt skulle gå. Hela hans plan om att komma fram till Nybro kl 15 och överraska mig genom att plinga på dörren gick i kras. Sist och slutligen kunde han hoppa på Ålfen och komma iväg. När han var på Cityterminalen berättade han att han skulle komma med kvällsbussen och gärna ville att jag skulle möta honom.
Han väntade alltså på en bänk i terminalen hela natten för min skull. Jag är oändligt lyckligt lottad som har honom!

Idag åkte han hem igen, det är fan alltid lika tråkigt när han åker. Man kommer tillbaka hem till en lägenhet som är så jävla tom i jämförelse med vad det var. Man har ingen att prata med eller bara vara tyst tillsammans med. Man har ingen att sova bredvid. Ingen att duscha med eller borsta tänderna samtidigt som. Ingen att skratta med. Det är tungt.


Jag åker hem om tio dagar. Det är bra.

Jag är trött på att inte ha någon riktig vän i den här staden,
en av Ann- och Kattiskvalitet alltså.

Jag saknar er.
:(

Att ha ett distansförhållande är otroligt slitsamt.
Vi bara tjafsar om saker som vi vanligtvis inte skulle tjafsa om. Och jag blir så otroligt ledsen av det! Jag saknar Basse så sjukt mycket att det enda som kommer ut bara blir en jävla skitsörja som jag spottar över honom, saker jag egentligen inte menar. Allt positivt jag vill säga till honom om honom blir till ingenting, och ut kommer alltså bara skit.
-


Annars kan jag meddela tre saker: Att igår och idag har det gått grymt bra i skolan, jag har gjort fem fat (två klara och tre färgade). Att jag, för mitt eget bästa, måste måste måste börja godisstrejka, hädanefter är det bara frukt som gäller. Och att jag just nu har jävligt ont i magen, magkatarrs ont.

Jag ska sova nu.

På nåt sätt är jag lite chockad över att han är död. Jag vet inte varför.
Det är tråkigt när folk som är unga dör.

Idag for jag till skolan kl 13 (av ren lathet, ja) och slutade kl 14.20 tack vare att vår musiklektion var inställd.
Värt? Nej.

Det finns inga ord i världen som kan beskriva hur mycket jag älskar dig,
'jag älskar dig' är alldeles för litet för det.

Åh kan ni förstå att fålla gardiner är det tråkigaste, jobbigaste och mest omöjliga man kan göra? Jag dör, varför kan det inte bli rakt någon gång!

Jag är aptrött och har ont i nacken. Imorgon kommer jag inte att fara till skolan, jag orkar helt enkelt inte. Känner mig helt likgiltig. Varför går jag inte och lägger mig?

Här är lite saker jag vill:

• Imorgon skulle jag vilja gå igenom min garderob för att se vilka kläder jag använder och vilka jag inte använder, skriva en lista på vad jag behöver och fara och köpa det. Synd att man inte är rik

• Jag skulle vilja ha en såndär epilator, ni vet, en såndär grej som noppar bort håren på benen. Frågan är ju då om de verkligen fungerar, dvs. om man blir slät som en bejbistjärt, och hur helskottas ont det gör. Vet någon det så får ni gärna berätta det för mig! Det skulle ju kännas surt ifall man lade 500 spänn på en sån om den ändå inte tar bort allt hår/gör så jävla ont att man inte vill använda den.

• Jag skulle verkligen vilja (och behöva!) åka bort. Resa till något varmt ställe där man bara kan ta dagen som den kommer utan några krav på vad som måste göras. Ironiskt nog säger mitt horoskop också:

Klockan är 12.40 och jag har lust att gå hem. Vad jag skulle göra hemma har jag ingen aning om, men jag har ingen lust att sitta här och vänta på att få ha två värdelösa lektioner.
Antagligen kommer jag inte att gå hem och det är väl lika bra.

Jag blir helt rastlös av att veta att jag inte får åka hem till Åland förrän 13 februari, eller ja 14 februari då, och Basse kommer inte att komma hit före jag far hem heller. Det stör mig så jäkla mycket och ligger bara och gnagar i bakhuvudet hela tiden. Det är väl kanske det som är värst, att ingen (Basse) kommer hit, för 5 veckor är ju egentligen inte så länge att vara här i streck.
Jag känner mig så jävla negativ.


Har lagt upp en träningsplan, eller det är väl ett mål snarare: att träna måndag, onsdag och fredag. Hittills har jag hållit det (en vecka), undrar om jag kommer göra det idag?

Jag vet inte vad som hände med mig nu, men jag insåg just precis hur härligt Åland är. Man måste mycket tydligt flytta därifrån för att förstå och uppskatta det och det är ju lite trist.

Puss!


Den här dagen har annars varit jättelång och jättedålig och nu har jag huvudvärk.

Har fått reda på att vi ska åka på studiebesök till Stockholm den 8 februari. Och nu tänker ni alla: "Ja, och vad är problemet med det? Sthlm är väl trevligt". Men då kan jag upplysa er om att vi ska åka upp på morgonen (5h(påstod Stig-Allan, 6h påstår jag) i en full, svettig buss), sen ska vi göra våra studidebesök för att sen åka ner igen någon gång på kvällen. Dvs 10-12h bussåkning på en dag. UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!, är dom dumma i huvet? Varför åka ända till Stockholm för ett futtigt studiebesök?!?! Finns det verkligen inget närmare ställe?
Vidare kan jag upplysa er om att 8 februari är en fredag och att fredagen efter det (15de) ska jag åka hem. Dvs jag ska upp till Stockholm igen. UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ igen!

Ni förstår varför jag tycker att det inte ska bli alltför roligt? Kunde dom inte ha planerat in den lilla trevliga resan den 15de istället? Då skulle jag ju sluppit åka upp och ner hela tiden! Tyck synd om mig nu

Uppdatering sen sist:
18 december knallade jag alltså ner till stationen för att ta tåget upp till Stockholmo. (Och fyfan!, jag vill aldrig mer åka buss!! Så jävla mycket bättre är det med tåg; det går 1½ timme fortare och man kan ha datorn kopplad så att batteriet inte tar slut direkt. Okej, nog prisat om det.) Kom fram vid 13-tiden, varpå jag började fördriva tiden tills bussen till båten skulle gå med att strosa omkring och köpa klart de sista julklapparna.
På båten hade jag sällskap av Ann, Adam och hans bror. Det var trevligt.
Dagen efter hemresan åkte jag först och hämtade ut körkortet och senare på kvällen åkte jag, mamma och Basse ut till Folkis för att se på Carolines julfest. De var duktiga och hade ett bra program!
22 december for Caroline, mamma och jag på granjakt. Hamnade i Överby där man fick såga ner vilken gran man ville, helt själv! Det var en kul och mysig grej och vi blev glada!
Julafton tillbringades i vanlig ordning hos Lindholms. Jag fick allderles för mycket julklappar, så snäll hade jag absolut inte varit. Vi hade det mysigt.
Nyårsaftonen var en oförglömlig kväll. Basse och jag förlovade oss. Jag är så lycklig.
Caroline fyllde 17 år 6 januari, dagen före jag återigen åkte från mina älskade. Tre veckor går så otroligt snabbt ibland.

Okej, nu har jag berättat det och det känns ju lite meningslöst.
Nu är jag tillbaka i Nybro alltså, och det känns faktiskt inte så meningslöst som man skulle kunna tro. Helt okej faktiskt. Och jag älskar verkligen lägenheten! Men just nu är jag jävligt hungrig. Jävligt. Och jag har bara karelska piroger, inget fel med piroger alls, men inte just nu! Ge mig maaat!

IMORGON VID DEN HÄR TIDEN ÄR JAG HEMMA PÅ ÅLAND!

Nu ikväll när jag var ner till stan för att ta ut pengar och handla lite färdkost till imorgon mötte jag en jättesöt liten gubbe med en boxer. Han föreslog först att jag skulle skänka en miljon åt honom, vilket jag tyvärr inte kunde. Sen blev han imponerad över min cykel och började fråga massa saker om den. (I det skedet kom jag på att jag nog träffat honom innan och att han då också berömt min vilociped!) Sen blev han lite ledsen över att han var gammal och frågade sig vart världen är påväg och så kom han fram till att han är 70 år äldre än mig, han är alltså 88! Ah han hade så jäkla skön attityd, honom vill jag börja hänga med! Jag blev så jäkla glad av att prata med honom i tre minuter, han gjorde lätt min dag!

Okej, nu hopppas jag att jag har packat allt jag behöver. Det känns som att jag glömt massor! Det har jag säkert inte, men ändå, jag blir alltid helt nervig när jag packar.
Och fan vad nice det ska bli att åka 4½h tåg hem istället för 6h buss! Och nu har jag ju datorn också, den här resan kommer att gå i ett litet naffs!

PUSS!